Det började som ett pilotprojekt och är i dag en volymaffär av stora mått. Vesivek är takläggningsföretaget som har hittat sin nisch och arbetssättet för att lyckas. ”Vi är jättestolta över den resa som vi har gjort. Hatten på huset är ju det viktigaste på hela huset”, säger Jonas Syrén, marknadschef på Plåt & Ventföretagens medlemsföretag Vesivek.

Vesivek renoverar tak på villor, bostadsrätter och mindre företagsägda fastigheter. Sedan i höstas monterar företaget även solpaneler.

– Undersökningar visar att taket är en av de största investeringarna på ett hus och marknaden är enorm. En drivande faktor i dag är att folk vill ha solceller och då bör taket hålla lika många år som solcellerna, säger Jonas Syrén, marknadschef på Vesivek.

Huvudanledningen till att byta taket är emellertid att takets tekniska livslängd har passerats. Ett tak håller normalt 30 till 40 år. Andra anledningar kan vara att taket har börjat läcka, eller att takpannorna har spruckit på grund av för mycket mossa.

Vesivek tar sig an de flesta typer av tak – eternit, betongpannor och plåttak. Av privatmarknaden utgör tak med betongpannor 70–80 procent, men Vesivek uppger att hälften av taken de lägger är plåttak.

– Det beror på att vi är aktiva när det gäller att prata om plåttakens fördelar. Plåt har längre livslängd, bland annat på grund av att det är tätare, säger Jonas.

Ser förbundet som stort stöd

Vesivek är medlem i Plåt & Ventföretagen. Anledningen är att man vill jobba för schyssta villkor och kunna få relevant stöd och hjälp vid behov.

– Vi har 95 anställda. När det gäller sådant som personalfrågor, löner, kollektivavtal med mera har vi efter hand fått väldigt mycket stöd från förbundet, men också vid förhandlingar, säger Jonas.

I samband med att provisionsavtalet för säljpersonalen – en skara som består av 20 personer – förbättrades var Karin Wiberg Stålbröst, förbundsjurist & biträdande förhandlingschef på Plåt & Ventföretagen behjälplig, berättar han.

– Att ha ögon som ser ens egna förslag utifrån är alltid bra och förhandlingen resulterade i ett lyckat upplägg, säger han.

– Ja, förbundet hjälpte Vesivek i förhandlingen med facket, så att det kunde genomföras ett nytt provisionssystem för tjänstemän. I och med det påbörjades en dialog om vilken ytterligare hjälp de kunde få av Plåt & Ventföretagen. Jag slussade in dem på vår webbplats så att de kunde undersöka vilka tjänster och förmåner som vi erbjuder, säger Karin.

Efter det har Karin och företagsrådgivare Örjan Ekberg i Stockholm haft regelbunden kontakt med Vesivek i olika frågor.

– Det är jättebra att de hör av sig och väljer att ta del av den hjälp och det stöd som de kan få som medlem. Några av kontakterna har handlat om arbetsmiljöfrågor, därav kontakten med Avonova som de fick tips om att förbundet har samarbetsavtal med, säger Karin.

Vesivek får löpande inspektioner av sin verksamhet från Arbetsmiljöverket och har också tagit hjälp av förbundet inför dessa. Även medlemserbjudandet om företagshälsovård från Avonova har Vesivek alltså valt att ta del av.

Fortsatt expansion

Vesivek fortsätter att expandera och har nu anläggningar i Flen, Bålsta och på Vattholma utanför Uppsala. I år har fokus legat på utbildning och konsolidering.

– När ett företag växer kraftigt får det lite växtvärk. Det hänger ihop med företagskultur, rutiner och kunskapsnivå bland annat. Vi är i en tung bransch. Ofta är det yngre personer som tar montaget och efter några år blir det avgångar, när de unga vill pröva något nytt, säger Jonas.

Vesivek försöker att ha en platt organisation. Den består av platschefer, platschefernas ”högra händer”, arbetsledare, montörer, produktionsansvariga, plåtslagare, rivningskunniga och kranbilsförare. Så finns en vd, säljchefer samt medarbetare inom marknad, ekonomi, HR och personaladministration. Bara lönehanteringen ligger utanför organisationen.

– En strategiskt viktig fråga för oss är att de som arbetar för Vesivek är anställda hos oss, säger han.

– Att ha hand om sådant som HR-frågor kan generellt sett vara ett ganska ensamt arbete, så det är en jättebra idé att ringa till förbundet. Vi har bland annat ett nätverk för administratörer. Jag skulle gärna se att det var fler medlemmar som hörde av sig, för vi har ett brett stöd att ge, båda till stora och små företag, säger Karin Wiberg Stålbröst.

Vesivek har ett digitalt system för medarbetarundersökningar och anordnar en del personalaktiviteter. Montörerna har mer ledigt än annan typ av personal – de har ”sommarlov” samt en vecka ledigt på hösten och på våren. Anläggningarna stängs ner tre veckor under sommaren.

– Flera av våra anställda har barn och alla mår bra av att vila. Det viktigaste ur personalsynpunkt är att arbetsledningen är bra, att vi kan försörja dem med bra och välmående medarbetare, att vi utbildar och ser till att ha duktiga chefer, säger Jonas.

”Borde vara mindre krångligt”

Han har en del frågor som han brinner för, bland annat är han trött på att det går så mycket tid till rapportering till olika myndigheter. Det är tid som måste tas av produktion, försäljning och montage. Han nekar inte till att rapportering är viktig, men önskar att den var mindre krånglig, inte så allomfattande och mer flexibel.

– Vi lever inom lagens alla ramar. Arbetsmiljöverket och andra myndigheter vill ha samma applicering av reglerna för alla, men ibland är kraven orimliga för vissa branscher. Dessutom skapar regelmassan onödig byråkrati, särskilt för bolag som har moderbolag i ett annat land.

Arbetsrätten kunde gärna ha varit en aning töjbar, menar han.

– Vi har en del säsongsvariation, med huvudtryck på vår och höst. Vi hade alltså behövt regler som gör det okej att jobba lite mer under vissa perioder och mindre under andra.

Att olika kommuner har olika krav på bygglov, kontrollplaner och regler för arbete vid väg skapar problem när man arbetar kommunöverskridande som Vesivek.

– Det kan komma riktigt udda feedback tillbaka från kommunen. Några kommuner kräver inga kontrollplaner alls, andra tycker att planen som vi skickar in behöver förstärkas. Samma sak gäller trafikplaner – det går inte att räkna ut i förväg vad som krävs och det skapar ibland förseningar i jobben som vi ska utföra, säger han.

En annan, mer branschrelaterad fråga, är fallskydd. Arbetsmiljöverket kräver bland annat räddning på plats, något som Jonas menar är förfelat.

– Det är faktiskt inte så enkelt att plocka ner någon från taket, så vi anser att det är räddningstjänsten som är rätt instans för det.

Var är alla hantverkare?

Bristen på plåtslagare och personer som vill jobba med hantverksyrken generellt ser han som en stor utmaning både för branschen och för Vesivek.

– När vi annonserar är det få som söker. Jag tror att det beror på flera saker: att inte alla är bekväma med höjder, att folk varken vill arbeta utomhus eller ha ett fysiskt arbete som kan vara repetitivt emellanåt. Man kanske inte vill flytta. Därför har vi försökt med att erbjuda bostäder där medarbetare kan bo om de flyttar, men det har heller inte slagit väl ut.

Branschen behöver jobba ännu mer proaktivt, tycker han, och berätta i skolor och på andra arenor om hur det är att jobba med hantverk generellt, för att fånga upp intresset för detta karriärval tidigt.

– Det behövs hantverkare! Hantverkaryrken har alldeles för låg status, trots att de är välbetalda, säger han.

Vesivek har planer på ytterligare expansion före 2026. En ny anläggning kommer att ta arbeten inom en kvarts radie på cirka åtta mil från respektive enhet. Troligen etableras anläggningen söder- eller västerut. Då kommer också solcellsinstallationerna att skalas upp och överlappa den traditionella verksamheten.

Texten har tidigare publicerats i Plåt & Vent Magasinet och är skriven av Susanne Ringheim Kilje.