Kategori: Ventilation

Inom ventilationsbranschen kan du lätt gå vidare i karriären. På bilden här nedanför ser du några av de yrken och roller som du kan arbeta som inom ventilation. Det mesta lär du dig via dina kollegor eller kortare kurser.

Lindab tar ytterligare ett steg mot att minska klimatpåverkan från sina produkter genom att erbjuda ventilationskanaler i återvunnet stål som del av sitt standardsortiment. Återvunnet stål och fossilfritt stål är de två material som Lindab valt att arbeta med för att minska både sina egna och kundernas CO2-utsläpp.

Fossilfritt stål finns, till skillnad från återvunnet stål, inte i storskalig produktion än. Leveranserna beräknas starta år 2026. Återvunnet stål är därmed ett sätt att redan idag erbjuda produkter med lägre klimatpåverkan.

Stål som ventilationsmaterial har många fördelar. Det har en lång livslängd, kan inte börja brinna och kan återvinnas utan att kvaliteten försämras. Stål tillverkat med traditionell teknik har dessvärre hög klimatpåverkan. Stålindustrin står för ca 7 procent av de totala koldioxidutsläppen i världen.

För att uppnå de globala klimatmålen behövs ny klimatsmart teknik. Lindab vill som stor inköpare av stål bidra till att stål med lägre klimatpåverkan blir testat och använt i större ventilationsprojekt. Därför är Lindab det första ventilationsbolaget att erbjuda ventilationskanaler i både återvunnet stål och fossilfritt stål.

Det återvunna stålet finns redan idag i tillräckliga volymer för att ventilationskanaler ska kunna ingå i Lindabs standardsortiment. Det innehåller 75 procent återvunnet material vilket ger 62 procents minskad klimatpåverkan. Lindab får sitt återvunna stål levererat från ArcelorMittals stålverk i Europa och har även dialog med andra stålleverantörer.

– Det händer mycket positivt hos ståltillverkarna just nu. Vi vill erbjuda kunderna valmöjligheter så att de, liksom vi, kan dra nytta av de tekniska framsteg som görs inom hållbarhetsområdet. Ventilationskanaler lämpar sig mycket väl för tillverkning i återvunnet och fossilfritt stål. Med tanke på hur många meter ventilationskanaler det finns i en stor byggnad, så gör hållbara ventilationskanaler skillnad för byggnadens totala klimatpåverkan, säger Ola Ringdahl, VD och Koncernchef för Lindab.

Lindab har sedan tidigare kommunicerat att bolaget är första leverantör i världen att erbjuda ventilationskanaler i fossilfritt stål. Det är tack vare en testleverans från SSAB som Lindab får tillgång till innan den storskaliga produktionen beräknas vara igång år 2026. Det fossilfria stålet från testleveransen kommer att användas till utvalda kundprojekt då det enbart finns i en mindre mängd, till skillnad från produkter i det återvunna stålet som kan erbjudas löpande redan nu.

Läs mer om Lindabs hållbarhetsarbete och resan mot fossilfritt stål på Lindabs hemsida.

Texten är ursprungligen ett pressmeddelande från Lindab.

Termithögar har sofistikerade ventilationssystem som möjliggör cirkulation i hela strukturen. Detta bidrar till att bibehålla och reglera temperatur och luftfuktighet. Nya byggnader inspirerade av termiterna kan uppnå samma effekt som traditionell klimatreglering, men mer energieffektiva och utan dess koldioxidavtryck, visar ny forskning från Lunds universitet.

– Digitalisering av design- och byggnadsprocesser skapar enorma möjligheter i hur vi utformar arkitektur, och naturliga och biologiska system är en viktig förebild för hur vi bäst utnyttjar dessa möjligheter, säger David Andréen, lektor vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH och artikelförfattare.

Resultaten, som publicerats i tidskriften Frontiers in Materials, visar en struktur för byggnader baserad på termitstackar som underlättar klimatreglering i byggnadernas inre.

– Studien handlar om termitstackars inre, vilka består av tusentals sammanlänkade kanaler tunnlar och luftkammare, och hur dessa fångar in vindenergi för att ”andas,” eller utbyta syre och koldioxid med sin omgivning. Vi har utforskat hur dessa system fungerar och hur man kan integrera likande strukturer i byggnadsväggar för att driva flöden av luft, värme och fukt på nya sätt.

Energisnåla system

Tanken är alltså att kunna skapa nya sätt att kontrollera luftflöden i byggnader som är betydligt mer energieffektiva och klimatsmarta än traditionell luftkonditionering med så kallade bulkflöden som oftast drivs av fläktar. I stället kan man utveckla system som är turbulenta, dynamiska och variabla.

– Dessa kan kontrolleras med mycket små redskap och liten energitillförsel, säger David Andréen.

I studien har forskarna visat hur luftflöden interagerar med geometri – vilka parametrar i formen som leder till att flöden uppstår och hur de selektivt kan regleras. Dessa kan drivas utan att använda mekaniska, förliga komponenter som fläktar, ventiler och liknande, utan endast genom elektronisk styrning.

– Detta är en förutsättning för så kallade distribuerade system, där många små sensorer och reglerdon placeras i byggnadens klimatskal genom miniatyrisering, beständighet/hållbarhet och kostnadsminskning, berättar David Andréen.

3D-printing skapar nya möjligheter

Detta skapar möjligheter att reglera en byggnads klimat och kontrollera faktorer som temperatur och fuktighet utan att vara beroende av stora fläkt, värme- och luftkonditioneringssystem. Mekanismerna är beroende av att kunna skapa komplexa interna geometrier (i millimeter- till centimeterskala), vilket endast är möjligt genom 3D-printing. Genom 3D-printningen kan man tillföra värden i den byggda miljön och skapa hållbar arkitektur som annars inte hade varit möjlig.

– Det är fascinerande hur termiternas byggprocess lyckas skapa extremt komplexa och välfungerande ”ingenjörsmästerverk” utan att ha en centraliserad kontroll eller en ritning att utgå från, som vi människor behöver, säger David Andréen.

Så gick studien till

Forskarna samlade in prover av det yttre höljet av en termitstack av Macrotermes michaelseni i Namibia. Det unika med dessa stackar är en symbiotisk svampträdgård som ligger i hjärtat av strukturen och som termiterna odlar för att få mat.

Genom CT-skanningar analyserades kanalstrukturen i termitstacken, vilket visade ett kraftigt förgrenat nätverk, som bildar släta böjda kanaler med ett tvärsnitt på ner till en halv centimeter.

För att studera luftflödet utförde forskarna experiment med en tredimensionell kopia av stacken. Sedan simulerade de vind med hjälp av en högtalare för att driva en oscillerande blandning av koldioxid och luft genom nätverket.

I ett andra experiment använde forskarna genomskinlig akrylplast för att skapa 2D-modeller där det är möjligt att se hur flödet beter sig inuti modellen. För att spåra luftflödet i utloppet använde de en elmotor för att driva oscillerande vatten spetsat med ett fluorescerande färgämne genom tunnlarna.

Resultaten visade att nätverket av kanaler som finns i termitstackens ytterväggar kan fånga upp vind och skapa turbulens inuti, vilket leder till ökat luftutbyte med omgivningen och bidrar till att kontrollera inomhusklimatet.

Texten är ursprungligen ett pressmeddelande från Lunds universitet.

2023 fyllde Masterventilation 35 år och mycket har hänt sedan Görgen Olsson startade firman 1988. I dag består företaget av tre systerbolag och har såväl ventilation, plåtslageri som entreprenadmaskiner i sitt utbud. Och den första anställde – han är fortfarande kvar!

På den skånska slätten i Ängamöllans industriområde strax utanför Kristianstad ligger medlemsföretaget Masterventilation som grundades av Görgen Olsson. Från början var det faktiskt plåtslagaryrket som gällde för Görgen, men efter en hälskada i lumpen fick han ändra planerna och skolade om sig till ventilationsmontör. Ett par år senare startade han det egna ventilationsföretaget.

– Det var 1988 och året därpå anställde jag min första medarbetare, Hans Engdahl. Han är kvar än i dag och jobbar som servicechef hos oss på Masterventilation, berättar Görgen Olsson.

Familjeföretag

Några år senare kom Görgens tvillingbror Pähr in som delägare och så småningom har ännu fler familjemedlemmar tagit klivet in i firman. I dag är sonen Emil Olsson Dignes konstruktör och jobbar med projektledning och kalkylering medan dottern Hanna Olsson Dignes är administrations- och ekonomiansvarig. I dotterbolaget Masterentreprenad jobbar dessutom Pehrs son Niclas, så det är rena rama släktträffen i lokalerna på Ängamöllans industriområde om dagarna.

– Men vi har blivit ganska duktiga på att inte snacka jobb när vi ses utanför arbetstid. En period blev det lite mycket sådant på söndagsmiddagarna, men då satte jag ner foten och sa att jag måste få vara pappa när vi ses utanför jobbet, säger Görgen med ett brett leende.

Tre områden

Masterventilation har tre ben att stå på. De erbjuder såväl ventilation som plåtslageri och entreprenad i sina tre olika systerbolag. Ventilationsdelen, Mastervent, är störst med cirka 20 anställda, plåtslageridelen, Masterplåt, har åtta anställda och i Masterentreprenad är det tre anställda.

– Vårt huvudområde är luftbehandlingsinstallationer för både general- och totalentreprenader. Vi projekterar, installerar och injusterar och tar även hand om underhåll och service på anläggningen, berättar 31-årige Emil Olsson Dignes som har arbetat i sin pappas företag sedan 17-årsåldern.

Lärorikt år

När Görgen så småningom går i pension och den yngre generationen tar över företaget är planen att Emil ska bli vd. Det dröjer visserligen ett tag till, men redan nu har de börjat förbereda sig för transitionen. Ett led i det arbetet är att Emil nyligen genomgick förbundets utbildning Framtidsgruppen, som riktar sig till unga företagsledare och delägare inom plåtslageri- och ventilationsbranschen.

– Det var ett väldigt lärorikt år där man blev både utmanad och fick lära sig en hel massa nytt. Det är en utbildning som jag varmt rekommenderar till alla som vill utveckla sig själva som person och få en utmaning av ett annat slag än det du möter i det dagliga arbetslivet, säger Emil.

Han tycker att de kunskaper som han fick under sin tid i Framtidsgruppen har gjort honom mer bekväm att tala inför folk, presentera inför kunder och att anpassa sina presentationer till olika mottagare. Att han dessutom har fått ett bredare nätverk och har vuxit som person är två andra saker som han tar med sig.

– Det var Görgen som anmälde mig till Framtidsgruppen och jag hade ingen aning om vad det var, men nu så här i efterhand är jag väldigt glad och nöjd över att jag har gått utbildningen, säger Emil.

– Jag läste en artikel om Framtidsgruppen i Plåt & Ventmagasinet och tänkte att det var något för Emil så jag anmälde honom och det blev ju väldigt bra, tillägger Görgen.

Uppdrag i Skåne

Masterventilations kunduppdrag är mestadels i Skåne med omnejd, en del jobb i närliggande Blekinge har det också blivit genom åren. Just nu jobbar de bland annat med det så kallade Blåljushuset i Osby, där brandkår, ambulans och polis ska samsas i ett hus som står klart till sommaren. Ett annat pågående projekt är ombyggnationen av Milnerskolan i Kristianstad som stod klar till höstterminen 2023. Utöver det har de ramavtal med bland annat Fortifikationsverket.

En sak som skiljer ut Masterventilation från flera andra ventilationsfirmor är att de själva tillverkar alla rektangulära ventilationskanaler i deras egen plåtslageriverkstad.

– Det är en enorm fördel att kunna tillverka sina egna kanaler hemma i verkstan och slippa väntetider vid beställning av en extern leverantör, säger Emil Olsson Dignes.

Alla montörer på Masterventilation jobbar i verkstan med att tillverka kanaler.

– Det är ett aktivt val som vi har gjort, att inte bara ha en enda kille som enbart jobbar i verkstan, utan att alla gör det. Dels är det bra att killarna får variation i arbetet. Men det är också en stor fördel eftersom vi inte riskerar att produktionen står still om någon blir sjuk, säger Görgen Olsson.

Brist på kompetens i branschen

Att det råder skriande brist på kompetens i branschen är välkänt. Även Masterventilation märker av kompetensbristen och letar ständigt efter ny, duktig personal.

– Det är tyvärr svårt att hitta duktigt ungt folk, inte minst eftersom de flesta utbildningar på gymnasiet är mer fokuserade på byggnadsplåtslageri än ventilation. Men nu har vi faktiskt ett samarbete med Wendesgymnasiet här i Kristianstad, som ska öppna en separat linje bara för ventilationsmontörer. Så det är ändå hoppfullt, säger Emil Olsson Dignes.

Det handlar också om att få ut mer information om yrket till ungdomar som ska välja yrkesbana, menar han.

– Det är få ungdomar som känner till vårt yrke och som vet vad det innebär. Att det är så pass tekniskt avancerat till exempel och att det finns stora möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll. Det måste vi alla i branschen bli bättre på att förmedla till ungdomar.

Färre uppdrag

Precis som de flesta i branschen har även Masterventilation märkt av en viss svacka i jobbuppdragen den senaste tiden. Framför allt är konkurrensen om jobben större och fler slåss om samma uppdrag. Men Görgen och Emil ser ändå ljust på framtiden.

– Vi försöker göra bra jobb och göra våra kunder nöjda. Vi har flera projekt som håller på en bra bit in på 2024 och trots att många snackar om lågkonjunkturen så tycker jag ändå att det finns ett visst ljus och vågar se försiktigt positivt på framtiden, säger Emil och tillägger:

– Dessutom har vi flera ben att stå på, vilket förstås är bra när det svajar lite. I sämre tider uppskattar man verkligen sina avtalskunder och är glad över sina serviceavtal.

Fakta Masterventilation

Grundades: 1988

Ort: Kristianstad

Antal anställda: 20 personer.

Ägare: Görgen och Pähr Olsson

Typ av uppdrag: Luftbehandlingsinstallationer för såväl general- som totalentreprenader, projektering, installation och injustering samt OVK-besiktning, underhåll och service.

Årsomsättning: 58 000 000 kronor

Webbplats: mastervent.se

Artikeln är från början publicerad i Plåt- och Ventmagasinet, skriven av Karin Cedronius och foto av André de Loisted.

Den 25 och 26 oktober gjorde Plåt & Ventbyrån ett nedslag i Norrköping för att uppmärksamma allt från elever till kommunen och företag, på Bråvallagymnasiets nya inriktning ventilation. Utbildningen har alla de rätta förutsättningarna och eleverna är på plats. Men, det saknas APL-platser till Norrköpings blivande ventilationsmontörer.

Behovet av utbildade ventilationsmontörer är stort över hela landet och Östergötland är inget undantag. Norrköpingsregionen har dock en stor fördel eftersom Bråvallagymnasiet i Norrköping är den enda gymnasieskola i landet som erbjuder VVS- och fastighetsprogrammets ventilationsinriktning i egen regi med godkänd ventilationslärare och egna lokaler.

Landets övriga gymnasieskolor erbjuder ventilation som ett lärlingsupplägg där eleverna läser ventilationsämnena dels som arbetsplatsförlagt lärande i företag och dels på Plåt & Ventbyråns Branschskola. I skolor med lärlingsupplägg bedrivs 50 procent av utbildningstiden i företag. Men tack vare att Bråvallagymnasiet har en utbildad ventilationslärare är utbildningen där mestadels skolförlagd med endast 15 veckor ute på praktik hos företag.

Besök på VVS- och fastighetsprogrammet

För att lyfta fram den fina ventilationsutbildningen på Bråvallaskolan, och peppa blivande elever att intressera sig för ventilation, gjorde Plåt & Ventbyrån ett besök i årskurs 1 på VVS- och fastighetsprogrammet. Yrkesambassadör Pontus Forsström från Söderköping var med och berättade om sin vardag som ung ventilationsmontör och det genomfördes både tävlingar och experiment.

Folkbladet och P4 Östergötland uppmärksammade besöket på Bråvallagymnasiet i reportage och en livesändning där det berättades om skolans nya inriktning och fördelarna med att utbilda sig till ventilationsmontör.

Ventilationsläraren Christian Marcelja var nöjd med att få lite extra hjälp med att sprida information om utbildningen.

– Det var jättekul med besöket, det tyckte både eleverna och vi lärare. Det var också bra att få hjälp med att sprida information om ventilationsutbildningen. Det är bra för hela skolan. Och vi har ju faktiskt en väldigt bra skola, förtydligade Christian.

Besök i årskurs 9

För att säkerställa fortsatt intresse för utbildningen gjordes även besök i årskurs 9 på Navestaskolan respektive Sandbyhovsskolan. Liksom för Bråvallagymnasiets elever bjöds det på lite annorlunda lektioner i ventilation där monteringstävlingen som vanligt gjorde stor succé. Eleverna hade i princip ingen förkunskap alls om vare sig ventilation eller yrket ventilationsmontör, så det blev en första viktig aha-upplevelse.

– Det är väldigt få som känner till yrket, det gör det extra härligt att se glädjen och engagemanget när eleverna får sätta i gång och montera olika kanaler på tid. Det blev helt klart en positiv upplevelse, sa Kaveh Nowroozi, Plåt & Ventbyrån.

Bland högstadielärarna var besöken mycket uppskattade och flera önskar återbesök eller nya chanser att boka in sig.

Lokala representanter

På morgonen den 26 oktober bjöds den lokala ventilationsbranschen in till en frukost på The Lamp Hotel i Norrköping. Det blev ett bra samtal kring hur företagen, kommunen och branschföreträdare kan bidra till att skaffa APL-platser till de elever som har valt att utbilda sig till ventilationsmontörer. För det är där utmaningen ligger just nu – fler praktikplatser behövs i Östergötland!

Deltog gjorde representanter från Lindab, SN Plåt & Vent, Total Ventilation i Linköping AB, Bråvallagymnasiet, Norrköpings kommun, Byggnads och Plåt & Ventföretagen.

Alla var rörande överens om att det borde ha varit fler företag på plats under frukosten och de engagerade företagen på plats lovade att kontakta sina företagarkollegor och bland annat föreslå att ta emot elever gemensamt. Rickard Björk från Lindab passade på att lyfta att även grossister är lämpliga praktikplatser. Patrik Rydberg, Plåt & Ventföretagen var väldigt tydlig med att praktikplatser är branschens gemensamma ansvar.

– Det är nu när det är lågkonjunktur som vi verkligen ska satsa på utbildning, annars har vi ingen arbetskraft alls när det vänder igen, sa Patrik Rydberg.

Många praktikplatser saknas

Åsa Stenmark, rektor för VVS- och fastighetsprogrammet på Bråvallaskolan berättade att situationen just nu är mer eller mindre desperat då endast hälften av ventilationseleverna hade fått en APL-plats inför den kommande praktiken efter höstlovet.

– Får vi inte ut eleverna på praktik så kommer vi inte kunna fortsätta att ha kvar utbildningen, förklarade hon.

Åsa föreslog även en möjlig lösning för kommunen som vid upphandling av ventilationstjänster skulle kunna kräva att företag tar emot elever för APL, eller att det åtminstone ger en fördel i en upphandling.

Företagare – fler praktikplatser behövs

Du som arbetsgivare inom byggbranschen har en mycket viktig del i att framtidens arbetskraft får rätt kompetens.

Vill du veta mer om hur du engagerar dig och hjälper oss med vårt mål att locka fler till plåt- och ventbranschen? Då kan du gå in på några av dessa webbsidor för att få mer information: 

• Plåt & Ventbyrån – här finns allt som du behöver veta om att ta emot lärlingar och praoelever.
• Plåt & Ventföretagen – efter inloggning hittar du som är medlem en landningssida på pvforetagen.se med mer information om rekryteringskampanjerna Kompetens25 och Garanterat jobb.

De har gått från 14 till 22 anställda på tre år och planerar inom kort att starta en servicedel som komplement till entreprenadsidan. Luftkompaniet Sjöblom AB växer men det är svårt att få tag i kompetent arbetskraft, säger vd Ron Sjöblom.

Trots att byggbranschen har saktat in och olyckskorparna kraxar om lågkonjunktur är orderboken fulltecknad ett bra tag framöver för medlemsföretaget Luftkompaniet Sjöblom AB.

– Det rullar på bra trots att vi är nischade mot nyproduktion av bostäder, vilket ju inte är en marknad som blomstrar just nu. Men vi har ett bra renommé och ett starkt nätverk med alla de kunder som vi jobbar med. Det är vägvinnande i svårare tider, säger vd Ron Sjöblom.

Från 14 till 22 anställda

Luftkompaniet Sjöblom grundades i Upplands Väsby 1990 av Rons pappa Rune. På den tiden var uppdragen mindre och främst lokaliserade till Stockholms norra delar. Ron har arbetat i familjeföretaget sedan 2009 och tog över som vd från Rune 2017. Sedan dess har uppdragen ökat i takt med att företaget har vuxit. Luftkompaniet Sjöblom har i dag ventilationsentreprenader runt om i hela Storstockholm och i Uppsala. 2020 blev de ett helägt dotterbolag i Assemblinkoncernen.

De senaste tre åren har företaget gått från 14 till 22 anställda och nu planerar de att öppna upp en servicedel för att komplettera entreprenadsidan. Det kräver att de anställer ytterligare ett antal ventilationsmontörer, men det är inte helt lätt.

– Det är svårt att hitta kompetent personal, tillväxten underifrån är inte god i vår bransch. Det händer väldigt sällan att jag får ett samtal av någon ung person som är nyutbildad och vill börja jobba här.

Hittar folk via kontaktnätet

Hur löser man då uppväxlingen hos Luftkompaniet Sjöblom? Jo, via kontaktnätet visar det sig.

– De flesta som börjar jobba hos oss känner någon som redan jobbar här. Vi har ett bra rykte och bra gemenskap i personalen, så folk har sökt sig hit via sina kompisar. Ofta är de redan i branschen.

Under årens lopp har de även tagit in personer som inte kan yrket sedan tidigare och lärt upp dem på plats.

– Jag resonerar som så att det är personen som är det viktiga. Är man intresserad och har ett bra driv märker jag ganska snabbt om man kommer att lära sig arbetet och bidra på ett positivt sätt. Det gäller både montörer och tjänstemän.

Gärna praktikanter

Luftkompaniet Sjöblom tar också emot en del praktikanter från yrkeshögskolor, men även där är det lite skralt med utbudet.

– Yrkeshögskolorna ringer ibland och frågar efter praktikplats. Vi försöker bemöta det och erbjuda en plats när det passar och vi har möjlighet att kunna förvalta det förtroendet.

För det är viktigt att de som gör sin praktik har det bra och att de matchas med rätt projekt och rätt handledare, menar Ron Sjöblom.

– De måste kunna få vara med i alla delar och få göra saker praktiskt, inte bara stå bredvid. Det ska vara roligt och de ska känna sig delaktiga för att kunna lära sig och ta till sig allt som de är med om under praktiktiden.

Kompetens25 bra

Hur kan branschen som stort bidra till bättre återväxt på arbetskraft då? Ett första viktigt steg är förstås att göra yrket synligt bland unga personer som ska göra sitt yrkesval. Där är satsningar som förbundets rekryteringskampanj Kompetens25 bra, tycker Ron Sjöblom.

– Jag tror det är enormt viktigt sett till var vi vill att branschen ska vara om 5–10 år. Det är väldigt många äldre och erfarna som snart går i pension. Vi måste därför fylla på med kompetens underifrån och då måste ju de unga känna till vår bransch och yrkesmöjligheterna i den.

Framtidsbransch

Ventilationsbranschen är traditionell och kanske lite konservativ, men Ron Sjöblom tror att den digitalisering som har skett under senare år kring teknik och arbetsverktyg kan bli en sporre för många yngre personer.

– I dag ingår det i kravprofilen för en ventilationsmontör att man ska ha en god administrativ förmåga och kunna ta till sig de nya digitala verktyg som vi jobbar med. Jag tänker att just detta med det digitala kan locka unga personer mer än det traditionella sättet att jobba med pappersritningar. Det måste vi få ut så att ungdomar känner till det, säger Ron Sjöblom.

Han påpekar också att de verkar inom en riktig framtidsbransch, vilket också är viktigt att få fram.

– Det kommer att finnas mycket arbete en lång tid framöver, med tanke på de vågor som går i samhället nu med energi, miljö och den gröna omställningen i fokus. Luft är en framtidsbransch, helt enkelt.

Den här texten är skriven av Karin Cedronius och från början publicerad i PVMagasinet #7 2023 och finns också på pvmagasinet.se