Hantverkare från hela landet löste stadsflytten i Kiruna

På tio år flyttades hela stadskärnan. När platsen för nya Kiruna var bestämd gick utvecklingen fort. Hösten 2022 invigdes Kirunas nya stadskärna. Tidsplanen hade inte varit genomförbar om det inte hade varit för den förstärkning av kompetens som togs in utifrån.
– I perioder har vi haft omkring 3 000 personer som har arbetspendlat hit, säger Nina Eliasson på Kiruna kommun.

Omkring 6 000 människor, 3 000 bostäder och 450 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor har berörts av den stora stadsflytten i Kiruna. När LKAB år 2004 presenterade sin prognos för hur sprickbildningen skulle komma att nå in i det som nu är gamla centrum, gick startskottet för stadsomvandlingen.

Till en början fanns planer på att placera den nya stadskärnan nordväst om den då befintliga. Delar av området visade sig dock vara underminerat av tidigare gruvbrytning, i andra delar av området hade LKAB upptäckt malm och dessutom fanns planer på att återuppta brytningen av koppar i den tidigare Viscariagruvan i närområdet.

Öster om nuvarande centrum

Efter flertalet utredningar landade till slut beslutet i att bygga den nya stadskärnan öster om dåvarande centrum. Under våren 2014 antog kommunfullmäktige i Kiruna en utvecklingsplan för nya Kiruna. I slutet av samma år genomfördes en markanvisningsprocess då tolv företag anmälde intresse för att få bygga i den nya stadskärnan.

Hösten 2022 invigdes Kirunas nya stadskärna. Fortfarande pågår utvecklingen av staden och nya byggnader ser dagens ljus.

– Det har gått otroligt fort att få en ny stad på plats. 2012 inleddes arbetet på pappret och nu, 2023, har vi en hel stadskärna på plats. Det nya stadshuset stod på plats 2018. Då var det helt tomt runtomkring byggnaden och nu finns där en ny stad, berättar Nina Eliasson, planchef på Stadsbyggnadskontoret i Kiruna kommun.

Kompetensbristen en utmaning

Hon tycker att nya Kiruna har blivit bättre än vad hon hade vågat hoppas.
– Vi har levt så länge på pappret och försökt visualisera hur allt ska bli. Nu när byggnaderna står på plats tycker jag att det blev väldigt bra. Vissa kvarter känns helt kompletta medan det fortfarande saknas något i andra, men över lag blev det väldigt bra, säger hon.

Kiruna är en bruksort där invånarna lever i nära relation med gruvnäringen och gruvan på orten. Inga större byggprojekt har genomförts sedan 2015, vilket skapade en utmaning när stadsflytten skulle ske.

– Det har varit en läroprocess för alla. För att klara av att genomföra projekten har vi haft många personer som har kommit hit utifrån landet för att stärka upp. Det är inte bara stadsomvandlingen som kräver inpendlare, majoriteten pendlar för att arbeta i gruvan. I perioder har vi haft 3 000 personer som arbetar här men bor på annan ort, berättar Nina Eliasson.

En annan utmaning har varit att skapa samma känsla i nya Kiruna som i gamla, så att de boende fortfarande ska känna sig hemma.

– En fördel har varit att vi så tydligt vetat om vilka vi planerar för, men utmaningen har just varit att inte förändra staden helt och hållet. Folk vill känna igen sig, fortsätter hon.

Fortsatta byggnationer för tillväxt

Kompetensbristen är en utmaning för Kiruna, precis som för många andra orter i Sverige. I spåren av den finns det, kanske något överraskande, även en bostadsbrist, säger Nina Eliasson.

– Allt hänger samman. Vi behöver bygga för tillväxt, utöver det som ersätts av LKAB för det som avvecklas. Många företag köper större villor för att erbjuda sina arbetstagare, men då dessa personer inte är skrivna här gynnar det inte skatteunderlaget. Det ger oss en tuffare ekonomisk situation för att klara av investeringar liknande nya bostäder, förklarar hon.

Läs mer på Plåt&Vent Magasinet: ”Vi har haft mer jobb i Kiruna de senaste tre åren än under tidigare tretton år”

En annan utmaning har varit att hantera det faktum att nya Kiruna blir en så kallad bandstad som har en långsmal utbredning och ändå lyckas få till en väl fungerande infrastruktur och bra flöden.

– Det är cirka 40 byggnader som flyttas och det sker restaurering av en del för att höja standarden. Vi har inte hunnit bygga klart gator, belysning, parker och så vidare, så där ligger mycket fokus just nu. Framåt kommer staden att fortsätta växa med ytterligare bebyggelse. Jag tycker att nya Kiruna har blivit en levande stad med blandad arkitektur och ser fram emot dess framtida utveckling, säger Nina.

Ambitionen är att hela staden ska stå färdigbyggd 2035, men Nina Eliasson tror att de kommer att bli klara tidigare än så.

– Det går riktigt fort nu och det område som ska tömmas är redan tomt. Öppnandet av stadskärnan var en milstolpe, nu ser vi fram emot att få tillbaka vår järnvägsanslutning och att resterande del av Kiruna ska komma på plats.

Flytten i siffror – så många berörs

  • 6 000 människor
  • 3 000 bostäder
  • 450 000 kvm bostads- och lokalytor
  • 175 villor
  • 14 bostadsrättsföreningar
  • 895 bostadsrätter
  • 1 424 hyresrätter
  • 160 företag
  • 5 hotell
  • 1 gymnasieskola
  • 1 sjukhus
  • 1 kyrka
  • 1 brandstation
  • 1 badhus
  • 1 kulturhus

Texten är ursprungligen publicerad i Plåt&Vent Magasinet och är skriven av Sara Schröder.

Workshop för att sila snacket på jobbet

Björn Persson Plåts verkstad samlades medarbetare från flera företag i byggbranschen för att delta i en workshop på temat Sila Snacket. Syftet var att lära sig mer om hur vi tillsammans kan skapa ett arbetsklimat som är inkluderande och tolerant. ”Att hitta en jargong som känns schysst för alla är sällan något som sker av sig själv”, säger Charlie Klang, vd för Sila Snacket och den som höll i workshopen.

När Björn Persson Plåt och Flexibel Luftbehandling samlade sina medarbetare i plåtslageriet under en dag var det inte för att träna på falsning. Fokus låg i stället på vad en inkluderande och positiv företagskultur är och vad som krävs för att alla ska trivas.

– Vi vill skapa en bra och trevlig arbetsplats där så många som möjligt trivs. Jag får ofta höra att vi har en bra jargong, men man kan alltid bli bättre. Jag är nyfiken på hur vi kan bli ännu mer inkluderande och jobba ännu mer med vår gruppdynamik, säger Emelie Persson, vd för Björn Persson Plåt.

Upplägget för dagen var en workshop tillsammans med Charlie Klang från Sila Snacket, som både höll presentationer och vägledde gruppdiskussioner.

– Med en workshop får medarbetare möjlighet att själva tycka till och påverka hur de vill att kulturen på arbetsplatsen ska vara. Samtal och reflektion är grunden för att förstå varandra och skapa förtroende. Två delar som är avgörande för att skapa ett inkluderande klimat, säger Charlie Klang.

Han menar att det inte alltid löser sig av sig själv att hitta en jargong som känns schysst för alla.

– Det är bra att veta vilka ord och begrepp som skapar både nöje och missnöje i arbetet. Därför är det viktigt att prata om detta och samtalen blir snabbt en ögonöppnare för hur vi uppfattas av andra i arbetet.

Viktigt att även chefen är med

För Emelie Persson är det viktigt att skapa en arbetsplats där alla trivs.

– Det råder stor brist på plåtslagare och jag jobbar hårt för att locka fler till oss. Det här är en del i det arbetet. Jag vill även ha en bredd bland personalen och en mångfald. Det skapar bättre dynamik i gruppen än om alla är precis likadana. Det blir bättre utveckling och vi blir en attraktivare arbetsgivare, säger hon och lägger till:

– Sedan har jag även personliga skäl att prioritera dessa insatser. Jag har jobbat i branschen i över 20 år och varit med om en hel del, även situationer där jag har varit en del av att skapa ett hårt klimat. Stunder då jag borde sagt ifrån men aldrig gjorde det.

Charlie Klang poängterar hur viktigt det är att även chefer är en del av arbetet.

– Ledarskap är alltid avgörande när det kommer till förändringsarbete och kan både stärka och sänka. När det handlar om jargong, språk och bemötande är det viktigt att själv vara en god förebild för andra och agera på det sätt som förväntas av medarbetarna. De gränser man sätter som ledare eller chef är även samma gränser som andra förhåller sig till.

Bra med olika infallsvinklar

Marcus Berntsson jobbar på Flexibel Luftbehandling och var en av deltagarna på workshopen. Han uppskattar att det fanns utrymme för diskussioner och tankar under workshopen.

– Jag tycker att det var jättebra, på riktigt. Innan var jag tveksam till hela temat, med en idrottsbakgrund så är jag ganska van vid en hårdare jargong och har aldrig tyckt att det stör. Charlie var dock väldigt bra och jag fick ett uppvaknande: Det handlar inte om att hantera sina kollegor med silkesvantar eller hålla låg profil. Det handlar om att tänka efter en gång extra innan jag hasplar ur mig någon kommentar.

Marcus Berntsson uppskattar att det fanns utrymme för diskussioner och tankar under workshopen.

– En insikt för mig var att det finns lika många sanningar som personer i rummet, och att alla åsikter är rätt. Det var en ögonöppnare att se så många olika infallsvinklar. Det är lätt att fastna i sin egen jargong i sin personliga umgängeskrets.

Vad tycker du behövs på arbetsplatser för att skapa ett bättre klimat?

– Att folk värderar vad de säger men också att alla vågar säga ifrån om de hör eller upplever något som inte känns okej. Frågorna behöver diskuteras och jag tror att det skulle behövas även inom andra branscher, till exempel idrotten.

Även om Andreas Andersson Ulander som jobbar på Björn Persson Plåt anser att respekt och lyhördhet för varandra tillhör sunt förnuft, tycker han ändå att workshopen var bra.

Marcus får medhåll från Andreas Andersson Ulander som jobbar på Björn Persson Plåt.

– Vi kan alla bli bättre på att se varandra på ett mjukare sätt. Det gäller hela samhället i dag, vi behöver se varandra mer.

Även om han tycker att respekt och lyhördhet för varandra tillhör sunt förnuft, anser Andreas Andersson Ulander ändå att workshopen var bra.

– Det är fortfarande en hård jargong inom byggbranschen och dessa saker är inte självklara för alla. Jag gillade helheten. Det blev tydligt att vi alla är olika och det fick oss att tänka efter och inse hur viktigt det är att kunna anpassa sig. Vi behöver diskutera dessa frågor inom branschen och ha liknande träffar för att mötas i ett öppet klimat. Vi behöver öka förståelsen för varandra och värna om en öppen kommunikation, säger han.

Flera viktiga delar för att skapa förändring

Emelie Persson är mycket nöjd med workshopen och ser fram emot att fortsätta arbetet för att skapa en mer inkluderande arbetsplats.

– Som ledare är det otroligt viktigt att föregå med gott exempel och visa att dessa frågor är viktiga. Det är viktigt att vara lyhörd, öppen och ödmjuk gentemot sina medarbetare. Vi behöver prata om de här frågorna mer och genomföra medarbetarsamtal där vi verkligen lyssnar på vår personal. Vi måste vara omtänksamma och inkännande, säger hon.

Ansvaret ligger även på den enskilde medarbetaren, påpekar Charlie Klang.

– För att skapa en inkluderande jargong behövs två viktiga delar. Först behöver vi undvika att säga saker som vi vet kan orsaka skada i form av att kränka, förolämpa eller nedvärdera. Det är något som många redan gör. Utmaningen när vi vet vilka ord eller begrepp som kan skada, blir att reagera. Därför är det lika viktigt att vi säger ifrån varje gång det händer – annars finns risken att kollegan säger samma sak igen utan att förstå att det skapar obehag i stället för nöje.

Artikeln har tidigare publicerats i Plåt & Vent Magasinet och är skriven av Sara Schröder. Foto: Sofia Wahlgren.

 

 

 

Vem blir branschens första Plåtinfluerare?

Inom den svenska byggplåtbranschen finns det personer som driver viktiga frågor kring hållbarhet, innovation, arbetsmiljö, inkludering och rekrytering på ett föredömligt sätt, men som aldrig uppmärksammas. Nu instiftar Svensk Byggplåt ett nytt pris, Årets Plåtinfluerare, för att lyfta fram den yngre generationen och visa på en modern och inkluderande bransch med framåtanda.

Möjligheten att nominera till Årets Plåtinfluerare är nu öppen på svenskbyggplat.se.

Årets Plåtinfluerare är en utmärkelse som ska gå till en yngre person, max 40 år gammal, inom byggplåtbranschen som flyttar fram positionerna inom hållbarhet, innovation, arbetsmiljö, inkludering och/eller rekrytering. Hen är en inspiratör som driver förändring och utveckling i en positiv anda och har gjort så över tid eller via specifika och betydande insatser. Årets Plåtinfluerare är därmed ett föredöme och representerar samtidigt den yngre generationen som nu formar framtidens byggplåtbransch.

Vill belysa branschens framåtrörelse

Inom den svenska byggplåtbranschen har den här typen av pris tidigare saknats, då utmärkelser vanligtvis har använts för att hylla enskilda plåtslagare eller arkitektur och specifika byggnadsverk. Årets Plåtinfluerare är ett sätt att belysa den kunskap och stora framåtanda som finns i byggplåtbranschen.

– Med priset vill vi lyfta fram den yngre generationen och visa på en modern och inkluderande bransch med goda framtidsutsikter och ett starkt fokus på långsiktig hållbarhet, säger Anita Hagelin, ordförande i Svensk Byggplåt och tillförordnad vd för Plåt & Ventföretagen.

Sökandet efter branschens första Plåtinfluerare börjar nu

För att visa att byggplåt är en framtidsbransch att räkna med är priset skräddarsytt för den yngre generationen, personer upp till 40 år. Registreringen är öppen från tisdag den 20 februari till och med onsdagen den 20 mars. Därefter utser en jury, bestående av fem representanter från medlemsföretagen i Svensk Byggplåt, tre nominerade samt en slutgiltig vinnare.

Vem som är Årets Plåtinfluerare 2024 offentliggörs på Nordbygg torsdagen den 25 april, kl 16.00, på stora scenen. Målsättningen är att fortsättningsvis dela ut Årets Plåtinfluerare vartannat år på Nordbygg.

Snabbfakta: Proceduren i korta drag

  • När: Från den 20 februari till och med den 20 mars 2024 är det möjligt att föreslå plåtprofiler som rimmar med tävlingens kriterier via svenskbyggplat.se. Ange namn, yrke och en motivering till varför personen bör bli Årets Plåtinfluerare 2024. Bland förslagen nominerar juryn tre personer, vilka offentliggörs den 4 april.
    Den slutgiltiga vinnaren presenteras och prisas den 25 april på Nordbyggs stora scen, klockan kl 16.00-16.30.
  • Hur: Alla är välkomna att registrera en eller flera kandidater till Årets Plåtinfluerare 2024 via formuläret.
  • Jury: Juryn består av fem representanter från medlemsföretagen i Svensk Byggplåt.

Texten är tidigare publicerad på svenskbyggplåt.se och är skriven av Anna Durling.

Framgångsrika takläggaren satsade på lucka i marknaden

Det började som ett pilotprojekt och är i dag en volymaffär av stora mått. Vesivek är takläggningsföretaget som har hittat sin nisch och arbetssättet för att lyckas. ”Vi är jättestolta över den resa som vi har gjort. Hatten på huset är ju det viktigaste på hela huset”, säger Jonas Syrén, marknadschef på Plåt & Ventföretagens medlemsföretag Vesivek.

Vesivek renoverar tak på villor, bostadsrätter och mindre företagsägda fastigheter. Sedan i höstas monterar företaget även solpaneler.

– Undersökningar visar att taket är en av de största investeringarna på ett hus och marknaden är enorm. En drivande faktor i dag är att folk vill ha solceller och då bör taket hålla lika många år som solcellerna, säger Jonas Syrén, marknadschef på Vesivek.

Huvudanledningen till att byta taket är emellertid att takets tekniska livslängd har passerats. Ett tak håller normalt 30 till 40 år. Andra anledningar kan vara att taket har börjat läcka, eller att takpannorna har spruckit på grund av för mycket mossa.

Vesivek tar sig an de flesta typer av tak – eternit, betongpannor och plåttak. Av privatmarknaden utgör tak med betongpannor 70–80 procent, men Vesivek uppger att hälften av taken de lägger är plåttak.

– Det beror på att vi är aktiva när det gäller att prata om plåttakens fördelar. Plåt har längre livslängd, bland annat på grund av att det är tätare, säger Jonas.

Ser förbundet som stort stöd

Vesivek är medlem i Plåt & Ventföretagen. Anledningen är att man vill jobba för schyssta villkor och kunna få relevant stöd och hjälp vid behov.

– Vi har 95 anställda. När det gäller sådant som personalfrågor, löner, kollektivavtal med mera har vi efter hand fått väldigt mycket stöd från förbundet, men också vid förhandlingar, säger Jonas.

I samband med att provisionsavtalet för säljpersonalen – en skara som består av 20 personer – förbättrades var Karin Wiberg Stålbröst, förbundsjurist & biträdande förhandlingschef på Plåt & Ventföretagen behjälplig, berättar han.

– Att ha ögon som ser ens egna förslag utifrån är alltid bra och förhandlingen resulterade i ett lyckat upplägg, säger han.

– Ja, förbundet hjälpte Vesivek i förhandlingen med facket, så att det kunde genomföras ett nytt provisionssystem för tjänstemän. I och med det påbörjades en dialog om vilken ytterligare hjälp de kunde få av Plåt & Ventföretagen. Jag slussade in dem på vår webbplats så att de kunde undersöka vilka tjänster och förmåner som vi erbjuder, säger Karin.

Efter det har Karin och företagsrådgivare Örjan Ekberg i Stockholm haft regelbunden kontakt med Vesivek i olika frågor.

– Det är jättebra att de hör av sig och väljer att ta del av den hjälp och det stöd som de kan få som medlem. Några av kontakterna har handlat om arbetsmiljöfrågor, därav kontakten med Avonova som de fick tips om att förbundet har samarbetsavtal med, säger Karin.

Vesivek får löpande inspektioner av sin verksamhet från Arbetsmiljöverket och har också tagit hjälp av förbundet inför dessa. Även medlemserbjudandet om företagshälsovård från Avonova har Vesivek alltså valt att ta del av.

Fortsatt expansion

Vesivek fortsätter att expandera och har nu anläggningar i Flen, Bålsta och på Vattholma utanför Uppsala. I år har fokus legat på utbildning och konsolidering.

– När ett företag växer kraftigt får det lite växtvärk. Det hänger ihop med företagskultur, rutiner och kunskapsnivå bland annat. Vi är i en tung bransch. Ofta är det yngre personer som tar montaget och efter några år blir det avgångar, när de unga vill pröva något nytt, säger Jonas.

Vesivek försöker att ha en platt organisation. Den består av platschefer, platschefernas ”högra händer”, arbetsledare, montörer, produktionsansvariga, plåtslagare, rivningskunniga och kranbilsförare. Så finns en vd, säljchefer samt medarbetare inom marknad, ekonomi, HR och personaladministration. Bara lönehanteringen ligger utanför organisationen.

– En strategiskt viktig fråga för oss är att de som arbetar för Vesivek är anställda hos oss, säger han.

– Att ha hand om sådant som HR-frågor kan generellt sett vara ett ganska ensamt arbete, så det är en jättebra idé att ringa till förbundet. Vi har bland annat ett nätverk för administratörer. Jag skulle gärna se att det var fler medlemmar som hörde av sig, för vi har ett brett stöd att ge, båda till stora och små företag, säger Karin Wiberg Stålbröst.

Vesivek har ett digitalt system för medarbetarundersökningar och anordnar en del personalaktiviteter. Montörerna har mer ledigt än annan typ av personal – de har ”sommarlov” samt en vecka ledigt på hösten och på våren. Anläggningarna stängs ner tre veckor under sommaren.

– Flera av våra anställda har barn och alla mår bra av att vila. Det viktigaste ur personalsynpunkt är att arbetsledningen är bra, att vi kan försörja dem med bra och välmående medarbetare, att vi utbildar och ser till att ha duktiga chefer, säger Jonas.

”Borde vara mindre krångligt”

Han har en del frågor som han brinner för, bland annat är han trött på att det går så mycket tid till rapportering till olika myndigheter. Det är tid som måste tas av produktion, försäljning och montage. Han nekar inte till att rapportering är viktig, men önskar att den var mindre krånglig, inte så allomfattande och mer flexibel.

– Vi lever inom lagens alla ramar. Arbetsmiljöverket och andra myndigheter vill ha samma applicering av reglerna för alla, men ibland är kraven orimliga för vissa branscher. Dessutom skapar regelmassan onödig byråkrati, särskilt för bolag som har moderbolag i ett annat land.

Arbetsrätten kunde gärna ha varit en aning töjbar, menar han.

– Vi har en del säsongsvariation, med huvudtryck på vår och höst. Vi hade alltså behövt regler som gör det okej att jobba lite mer under vissa perioder och mindre under andra.

Att olika kommuner har olika krav på bygglov, kontrollplaner och regler för arbete vid väg skapar problem när man arbetar kommunöverskridande som Vesivek.

– Det kan komma riktigt udda feedback tillbaka från kommunen. Några kommuner kräver inga kontrollplaner alls, andra tycker att planen som vi skickar in behöver förstärkas. Samma sak gäller trafikplaner – det går inte att räkna ut i förväg vad som krävs och det skapar ibland förseningar i jobben som vi ska utföra, säger han.

En annan, mer branschrelaterad fråga, är fallskydd. Arbetsmiljöverket kräver bland annat räddning på plats, något som Jonas menar är förfelat.

– Det är faktiskt inte så enkelt att plocka ner någon från taket, så vi anser att det är räddningstjänsten som är rätt instans för det.

Var är alla hantverkare?

Bristen på plåtslagare och personer som vill jobba med hantverksyrken generellt ser han som en stor utmaning både för branschen och för Vesivek.

– När vi annonserar är det få som söker. Jag tror att det beror på flera saker: att inte alla är bekväma med höjder, att folk varken vill arbeta utomhus eller ha ett fysiskt arbete som kan vara repetitivt emellanåt. Man kanske inte vill flytta. Därför har vi försökt med att erbjuda bostäder där medarbetare kan bo om de flyttar, men det har heller inte slagit väl ut.

Branschen behöver jobba ännu mer proaktivt, tycker han, och berätta i skolor och på andra arenor om hur det är att jobba med hantverk generellt, för att fånga upp intresset för detta karriärval tidigt.

– Det behövs hantverkare! Hantverkaryrken har alldeles för låg status, trots att de är välbetalda, säger han.

Vesivek har planer på ytterligare expansion före 2026. En ny anläggning kommer att ta arbeten inom en kvarts radie på cirka åtta mil från respektive enhet. Troligen etableras anläggningen söder- eller västerut. Då kommer också solcellsinstallationerna att skalas upp och överlappa den traditionella verksamheten.

Texten har tidigare publicerats i Plåt & Vent Magasinet och är skriven av Susanne Ringheim Kilje.

Plåtslagarlektioner ska locka fler till bristyrke

Inom tre år behöver minst 490 nya plåtslagare anställas i Västra Götaland – samtidigt har endast 27 elever sökt in till plåtslagarprogrammet i regionen det senaste året. För att öka yrkeskännedomen och väcka intresset bland unga besökte Plåt & Ventbyrån Viktoriaskolan i Skara och bjöd skolans åttondeklassare på plåtslagarlektioner. På plats var även kommunalråd Per-Åke Pettersson (S) för att diskutera vad som krävs för att lösa branschens kompetensförsörjning.

I Västra Götalandsregionen finns det i dag fyra gymnasieskolor som erbjuder plåtslagarutbildning med egen verkstad. En av dessa är Katedralskolan i Skara som endast tagit emot två plåtslagarelever det senaste året. För att öka kännedomen om plåtslagaryrket och dess fördelar krävs gemensamma krafttag och långsiktiga lösningar.
– Det är viktigt att synliggöra yrket och att informera om det redan på högstadiet så att det finns i huvudet på eleverna när de ska välja gymnasium. Det handlar om att plantera små frön tidigt. Söktrycket är i dag för lågt och det är viktigt att det uppmärksammas, säger Per-Åke Pettersson (S), kommunalråd Skara kommun.

490 nya behövs

Många unga går i dag utan jobb, samtidigt som plåtföretagen i regionen har svårt att hitta medarbetare. För att möta branschens behov behöver minst 490 nya anställas i länet inom tre år – ett behov som är omöjligt att tillgodose sett till dagens begränsade elevunderlag och låga kännedom om yrket.

– Det har varit ett underskott på plåtslagare under många år och vi har aldrig kommit ifatt. Företag kan inte expandera, och man kanske till och med byter takmaterial för att det inte går att få tag på plåtslagare. Taket är vår främsta försäkring för att huset ska stå i många år. Det här yrket syns inte och just därför måste vi komma ut och visa upp det, säger Niklas Angelöf, utbildningssamordnare på Plåt & Ventbyrån.

Begränsad vetskap

Trots goda framtidsutsikter och möjligheter till direkt anställning efter gymnasiet är vetskapen om vad en plåtslagare gör mycket begränsad. Under besöket på Viktoriaskolan fick eleverna veta mer om yrket och testa på hantverket.

– Jag trodde inte att det skulle vara lika roligt som det var. Det var intressant och det lockar att man får röra på sig och inte sitta still på jobbet. Sen känns det lite jobbigt att jobba på tak eftersom jag är väldigt höjdrädd, säger Elsa Lundahl, elev i årskurs 8 på Viktoriaskolan.

Artikeln är ursprungligen ett pressmeddelande från Plåt & Ventbyrån.

Här är 2024 års finalister i SM för unga plåtslagare

Finalen i SM för unga plåtslagare närmar sig med stormsteg. I uttagningstävlingarna deltog 101 plåtslagarelever från 20 olika skolor runtom i Sverige och nu står det klart vilka de sex finalisterna är. I år kommer finalisterna från Göteborg, Karlskrona, Luleå, Uppsala, Visby respektive Värnamo. I april möts de i SM-finalen i Karlstad, där vinnaren av den ärofyllda titeln ”Sveriges bästa unga plåtslagare 2024” ska utses.

Den 23–26 januari hölls uttagningstävlingar till ”SM för unga plåtslagare” i 20 gymnasieskolor runtom i landet, där 101 plåtslagarelever deltog. Varje skola skickade sedan in det bästa tävlingsbidraget till en central jury för bedömning. Nu avslöjas det vilka de sex finalisterna är. Dessa går vidare till SM-finalen i Karlstad den 23–25 april, där utmärkelsen ”Sveriges bästa unga plåtslagare 2024” ska hämtas hem.

Finalisterna i SM för unga plåtslagare 2024 är:

Anton Gottberg, 18 år, Bräckegymnasiet i Göteborg
Elias Thompson, 18 år, Törnströmska gymnasiet i Karlskrona
Fredrik Vikström
, 18 år, Luleå gymnasieskola i Luleå
Lovisa Andersson
, 18 år, Uppsala yrkesgymnasium Jälla i Uppsala
Alexander Johansson
, 18 år, Wisbygymnasiet i Visby
Anton Sjöqvist, 19 år, Finnvedens gymnasium i Värnamo

Intervjuer med varje finalist finns att läsa på platslagare.nu.

– Tävlingsuppgiften i SM-finalen blir ett tillägg till den uppgift som finalisterna bemästrade i uttagningstävlingarna. Nu ska de även hantera tak och fasadarbete på en tävlingsmodul med vanligt förekommande moment inom byggnadsplåtslageri. Det kommer att bli en riktigt nervkittlande SM-final, säger Magnus Karlqvist, yrkeslärare på Plåt & Ventbyråns branschskola samt tävlingsledare.

Årets tävlingsuppgift

Tävlingsuppgiften ändras varje år och avslöjas i sin helhet först på tävlingsdagen. Som förhandsinformation har finalisterna fått veta att de ska montera plåt på en tak- och fasadmodul. Tävlingen återskapar en typisk arbetsdag på en byggarbetsplats, där de unga plåtslagarna använder förtillverkat material och i huvudsak handverktyg för att lösa uppgiften. I vilken ordning de olika arbetsmomenten genomförs bestäms av de tävlande själva utifrån yrkesmässiga och logiska aspekter. De har sammanlagt 10 timmar fördelat på tre dagar för att genomföra uppgiften. Att tävlingen sker framför tusentals besökare på Yrkes-SM sätter extra press på de unga plåtslagarna.

SM-finalen i Karlstad

Vem som slutligen tar hem guldet och blir Sveriges bästa unga plåtslagare 2024 kommer att avgöras under Yrkes-SM på Tingvalla sportcenter i Karlstad den 23–25 april 2024. Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset för, och rekryteringen till, yrkesutbildningar överlag.

Endast en av de sex finalisterna – som just nu klassas som de skickligaste unga plåtslagarna i Sverige – kan slutligen koras till ”Sveriges bästa unga plåtslagare 2024”. Vinnaren tillkännages den 25 april på platslagare.nu och Mynewsdesk.

SM lyfter unga talanger inom plåtslageri
SM för unga plåtslagare är en av flera satsningar som görs för att öka intresset för, och rekryteringen till, yrkesutbildningar inom plåtslageri specifikt. Årets jury består av representanter från Byggnads och Plåt & Ventföretagen, vilka bedömer tävlingsbidragen utifrån helhetsintryck, fackmannamässigt utförande och måttnoggrannhet. Huvudsponsorer av ”SM för unga plåtslagare 2024” är Bevego och Plannja.

Det här är ett pressmeddelande från Plåt- och Ventbyrån.

Metallkonstnären Susanne Lilja tänjer gränser

Inspirationen att jobba som metallkonstnär fick Susanne Lilja när hon som barn såg sin pappa svetsa rostfria medicincisterner på Pharmacia. ”Jag gillade doften av metall”, berättar hon och visar oss runt bland konstverken på sin utställning på Kungsholmen i Stockholm.

På Galleri 53 visade Susanne Lilja under en helg i våras upp sina konstverk, i form av ett 20-tal tavlor som hängde på väggarna. De har en imponerande spännvidd och innovationsrikedom. Samtidigt är tavlorna ett bevis på att metall har så många fler möjligheter utanför de traditionella användningsområdena.

Unikt uttryck

Såvitt Plåt & Vent Magasinet vet är Susanne Lilja den enda konstnären i Sverige som kan kalla sig metallkonstnär.

– Det finns ju andra metallkonstnärer, men ingen som har det uttrycket som jag har, menar Susanne Lilja.

Det enda som förenar konstverken som Susanne Lilja har skapat är att de är i metall. I övrigt skiljer de sig åt rejält genom olika tekniker och uttryck. Hon jobbar med olika metaller under namnet och konstformen Sukrili och håller till vardags till i Göteborg, där hon har sin verkstad sedan cirka 10 år.

– Jag jobbar i de flesta typer av metall, främst svartplåt, zink, koppar, mässing och aluminium. Konstverk i metall ger en möjlighet att förmedla uttryck på ett extraordinärt sätt, eftersom metall skiftar i färg och ändrar budskap beroende på ljussättning, berättar Susanne Lilja.

Utställningar i flera länder

Hon har haft en rad utställningar i Spanien, Kina och Italien. Och fler utställningar väntar.

– Jag gör också mycket specialbeställningar, till exempel till entréer i offentliga miljöer.

Ett av hennes senaste projekt är ett uppdrag åt ett företag i Göteborg. De har köpt in tre Cadillac Eldorado Biarritz 1958, som de ska renovera.

– När de är klara med renoveringen och när bilarna ska säljas kommer de att levereras tillsammans med mina tavlor föreställande just bilarna. En unik tavla till varje bil i rostfritt stål och titan i måtten 2,5 x 1,10 meter.

Visuell effekt

Konstverken närmast dörren i det långsmala galleriet är i koppar och mässing. Här har Susanne Lilja använt en teknik där olika dimensioner har slipats fram. Något som både ger en visuell effekt och en yta som går att spegla sig i.

I tavlorna längre bort har hon skapat rundlar, eller planeter som hon själv kallar det, där hon har knackat ut mässingen med kulhammare från baksidan.

– Det gäller att inte knacka fel, för då slår sig plåten. Här har jag använt en drämmel och en borrmaskin, säger hon och pekar på tavlan.

Susanne Lilja beskriver effekterna som borrmaskinen skapar som gnistrande små stenar, som ser olika ut beroende på utifrån vilken vinkel tavlan betraktas.

Mönster med linjal

– Jag har också slipat raka linjer, och tagit dem i en viss ordning, så att inte strecken ska bli böjda. För att få den effekt som jag vill har jag också använt sandpapper. För att inte skada materialet lägger jag tyg under och jag använder en lång linjal för att få de mönster och ränder som jag vill ha.

Att producera en tavla som är cirka 120 x 160 centimeter tar minst 3–4 veckor.

– Det är alltid svårt att veta exakt hur lång tid det tar, men jag tror ofta att mina jobb ska gå väldigt fort. Men det gör de ju aldrig, konstaterar Susanne Lilja och skrattar.

I hennes kundregister finns allt från privatpersoner till företag. I sin produktion erbjuder hon även andra typer av konstverk, som till exempel specialkonstruerade bord för företag och i offentliga miljöer.

– När jag jobbar testar jag mig fram och går på utseende. Sedan är jag nyfiken och lär mig på vägen. Jag kan inte påstå att jag är jätteduktig på olika metallers egenskaper. Det är något som växer fram ju mer jag jobbar, säger hon blygsamt.

Samarbete med Lundins Byggnadsplåt

När det gäller de olika metallerna har hon ett samarbete med Lundins Byggnadsplåt i Göteborg, som även hjälper henne att ta fram plåt som passar till de ramar som hon vill använda i sitt konstnärskap.

Nästa konstverk som Susanne Lilja visar i galleriet är en tavla som kom till genom ett misstag. Eller genom en slump, hur man nu ser det. I vilket fall är det en tavla som sticker ut, där Susanne Lilja har tagit sin konst ett steg längre än vanligt.

– När jag borrade hålen råkade jag borra igenom metallen. Nej, tänkte jag först. Sedan tänkte jag: Det här är meningen. Då kom jag på att jag gör en lampa av tavlan. Så jag borrade igenom överallt i stället för att bygga in lampor. Det blev ännu mer effektfullt och ett helt annat konstverk än jag hade tänkt.

Hur ser din konst ut om 5–10 år?

– Då har jag kommit långt. Men inte så långt som jag vill. Jag vill ju ut i hela världen. Så känner jag. Det är vad jag verkligen vill.

Artikeln är skriven och fotad av Anders Myrdal för Plåt- och Ventmagasinet.

Därför väljer gymnasieelever att bli plåtslagare

De som väljer plåtinriktning på gymnasiets bygg- och anläggningsprogram vill, förutom att jobba praktiskt, ha en bra lön och ett kreativt framtidsyrke. Det visar en undersökning som Plåt- och Ventbyrån har genomfört bland de elever som nu går årskurs två samt deras lärare.

Totalt går cirka 155 elever i årskurs två på plåtslagarinriktningen i gymnasiet, medan drygt 130 går årskurs tre. Det är en siffra som kan öka i framtiden, om man lyssnar till lärarna på plåtinriktningen. Där svarar 29 procent att de ser ett ökat intresse medan 11 procent ser ett minskat intresse och drygt hälften, 54 procent bedömer att det är oförändrat det senaste året.

– Det är positivt att lärarna ser ett ökat intresse bland elever att välja plåtslageri, säger Kaveh Nowroozi, projektledare på Plåt & Ventbyrån. Vi vet att branschen skriker efter fler plåtslagare, så vi hoppas att vi ser starten på en positiv trend.

En stor del av eleverna som har valt plåtinriktning i gymnasiet har gjort det för att de vill arbeta praktiskt (82 %). Bra lön lockar också många (55%) och att plåtslageri är ett kreativt yrke har bidragit till att 45 procent av eleverna valt inriktningen.

En majoritet av eleverna som har svarat på enkäten (71%) uppger att de ska arbeta som plåtslagare efter gymnasiet medan 14 procent vill starta eget inom plåtslageri.

Fakta om undersökningen:

  • 76 elever och 36 lärare deltog i undersökningen.
  • Undersökningen genomfördes under september 2023.
  • Lärare på 56 skolor svarade på frågan om hur många elever de hade.
  • Plåt & Ventbyrån ägs gemensamt av Plåt & Ventföretagen och Byggnads.

Den här artikeln är ett pressmeddelande från Plåt- och Ventbyrån. 

De valde sin egen väg

De är två unga tjejer som har valt ett mansdominerat yrke där de stormtrivs. Friheten, kreativiteten och utmaningarna är några av fördelarna med plåtslagaryrket tycker 17-åriga Etna Runborn och 28-åriga Jenny Landberg. Men framför allt trivs de med sina kollegor.

Det var egentligen inte alls meningen att Etna Runborn från Norrköping skulle bli plåtslagare. Hon hade siktet inställt på att bli tulltjänsteman, precis som sin pappa, och började därför på gymnasiets samhällsvetenskapliga program.

Men efter bara några dagar insåg hon att hon ju var mer praktiskt lagd och gillade att röra på sig mycket, i stället för att sitta still i en skolbänk. Så hon bytte till byggprogrammet med sikte på att bli målare, som sin mamma.

– Jag är född med pensel i handen och har alltid hjälpt till när mamma har målat något hemma. Så det kändes naturligt att välja målarutbildningen, säger hon.

Kände inte till plåtslageri

Men så hade förstaårseleverna på Bråvallagymnasiet rundgång och Etna fick prova på plåtslageri, ett hantverksyrke som hon inte alls kände till innan dess.

– Då upptäckte jag att det var ännu roligare än måleri, så jag bytte inriktning. Det jag gillar med plåtslageri är att man får skapa saker och göra allt själv från grunden. Och så tycker jag om att det är mycket eget tänkande och räknande.

I dag går 17-åriga Etna andra året på byggprogrammet med inriktning plåtslageri. Hon är en av två tjejer i sin klass och trivs som fisken i vattnet. Tre dagar i veckan är hon på praktik på K.G. Hjelmgrens Plåtslageri eftr. AB i Norrköping där hon har Jenny Landberg, 28 år, som sin handledare.

– Jag trivs jättebra här, både med arbetsuppgifterna och kollegorna. Mycket handlar ju just om vilka man jobbar med och det är jättebra kollegor här på K.G. Hjelmgrens, säger Etna.

Började som praktikant

Jenny Landberg började också som praktikant på K.G. Hjelmgrens under sin gymnasietid. Nu har hon varit på företaget i nio år.

– Innan jag kom hit på praktik hade jag varit på en annan firma, men där trivdes jag inte alls lika bra. Det är viktigt att man känner sig välkommen som praktikant och att företaget ställer upp och tar sig tid för en. Det gjorde de här på K.G. Hjelmgrens och det försöker jag göra nu när jag tar hand om våra praktikanter. De ska känna sig som en i gänget och ha vettiga uppgifter att göra. Visst kan det ta lite mer tid ibland och det händer att det blir fel, men det ingår när man tar sig an en praktikant, menar Jenny.

”Bli inte arg om de gör fel”

– Man måste ge praktikanterna tid och ha ett visst lugn, inte bli arg om de råkar göra fel. Visst, det kostar kanske pengar om det blir fel, men samtidigt är det ju, som vår chef Patrik brukar säga, ”läropengar”. Man lär sig av att göra fel, och då får det bli ”gör om gör rätt” i stället. Den inställningen finns här hos oss och det tycker jag är bra.

Jenny var ensam tjej på firman väldigt länge, och även om hon trivs bra med att jobba tillsammans med killar så tycker hon att det är roligt att nu få fler tjejer som kollegor.

– I början var det kanske lite grabbigt när jag var ny som plåtslagare, även om jag aldrig har varit utsatt för något jobbigt. Men det var inte många tjejer i branschen. Nu kommer det fler och det är jättekul. Vi får ofta positiva kommentarer från kunderna som tycker att det är kul att se en tjej som är plåtslagare.

Mansdominerat yrke inget problem

För Etna var det ingen stor sak att välja ett mansdominerat yrke.

– Jag är uppvuxen med killar och har alltid haft många bra killkompisar, så det är liksom ingen stor grej. Jag är som en av killarna på jobbet, även om vissa andra ute på byggena kan reagera ibland, men det är bara att lära sig hantera det och strunta i det.

Båda två är medvetna om att det är svårt att få ungdomar att söka sig till branschen och de tror att tidig information är en av nycklarna.

– Man måste visa upp yrket mer för unga, för jag tror att många hade tyckt att det var kul men nu känner de inte till det. Och man måste ut tidigt, gärna redan i sjuan på högstadiet, för det är många som redan då börjar fundera på vad de vill bli, säger Etna.

Yrkesambassadör

Jenny håller med. Hon är en av K.G. Hjelmgrens yrkesambassadörer med uppgiften att få upp ungdomars intresse för plåtslageri. Det innebär att hon då och då tar emot elever från gymnasiets årskurs ett och visar dem företagets plåtverkstad och vad man kan göra med plåt samt svarar på deras frågor.

– Jag tror att det är viktigt att de får se hur vi jobbar och kan ställa frågor om yrket. Jag tror även att det är bra att lyfta fram fördelarna, som att det är bra lön och att du är så gott som garanterad ett jobb efter gymnasiet och att jobbet är väldigt fritt. Det är sådant som är viktigt när man ska göra sitt yrkesval.

”Ingen fråga är för dum”

Jenny har inte varit ute på skolor än, men flera av hennes kollegor har det och det ligger i planen att även hon ska ut och missionera om plåtslagaryrket. Precis som Etna tror hon att det är viktigt att börja redan på högstadiet.

– Vi måste nå dem som är 14–15 år så att de har betänketid innan det är dags att välja inriktning. Jag tror att det är bra att vi plåtslagare som träffar dem är lite yngre och gärna tjejer, så att fler tjejer vågar söka sig till yrket. Vi blir ju lite av förebilder för dem.

För Etna, som tar studenten om ett år, är framtiden ljus. Jobb lär hon ha, förhoppningsvis på K.G. Hjelmgrens för där trivs hon jättebra, och förhoppningsvis blir det SM för unga plåtslagare i årskurs tre.

Till andra unga personer som står i begrepp att göra sitt gymnasie- och yrkesval har hon ett gott råd:

– Gå på öppet hus och besök skolor, för där kan du få prova på yrket och få en bild av det. Och ställ massor av frågor, ingen fråga är för dum!

Den här texten är skriven av Karin Rosvall och publicerades ursprungligen i Plåt & Vent Magasinet.

Ingenting är omöjligt för Årets byggkvinna 2023

Att ta sig fram som ung kvinna i byggbranschen är inte lätt. Att dessutom bära slöja är minst sagt tufft. Men för Mariam Mohammedamin är ingenting omöjligt. Trots att hon har mött både rasism och misstro ger hon aldrig upp. Möt Årets byggkvinna 2023.

32-åriga byggledaren Mariam Mohammedamin, som arbetar på Tommy Byggare i Göteborg, har alltid vetat att hon vill jobba inom byggbranschen.

– Jag har alltid varit intresserad av skapande och problemlösning. Redan som liten var jag otroligt fascinerad av höga byggnader. Jag gick runt på stan och kikade upp på fasaderna och funderade över hur de hade blivit till. Så tänkte jag att jag också ville bygga sådana hus när jag blir stor, säger hon.

Så efter gymnasiets naturvetenskapliga linje var valet enkelt för Mariam. Hon började plugga till byggingenjör med en dröm om att få vara med och bidra till samhället genom att bygga skolor, sjukhus och andra viktiga byggnader. Men när hon var färdig med sin examen blev det inte riktigt som hon hade tänkt.

– Jag hade jättesvårt att få jobb. Det var ingen som ville satsa på en ung kvinna som dessutom bär slöja. Jag stötte på så många fördomar och frågor som: ”Hur ska du kunna ha bygghjälm som har slöja?” och ”Hur ska du orka jobba på ett bygge som är så ung, grön och kvinna?”.

”Ingenting är omöjligt”

Självklart var det väldigt tufft och påverkade henne att mötas av all misstro. Men Mariam är inte den som ger upp. Hon lever efter mottot: ”Ingenting i världen är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid.”

– För mig handlar det om att övervinna hinder och utmaningar. Genom hårt arbete, tålamod och beslutsamhet kan vi nå våra mål även om vägen dit är svår. Jag tror att varje utmaning är en möjlighet att växa och lära oss nya sätt att uppnå det som vi strävar efter.

Så när jobben uteblev tog Mariam saken i egna händer och startade eget. Då hade hon dessutom hunnit läsa in ytterligare en examen, som inredningsarkitekt.

– När jag insåg att det inte räckte att vara byggingenjör valde jag att plugga vidare till inredningsarkitekt också. Att förena mina kunskaper i de båda yrkena gav mig verktyg att kunna skapa både innovativa och estetiskt tilltalande lösningar.

”Projekten är mina barn”

Under ett års tid jobbade hon sedan i eget företag och hjälpte privatpersoner att bland annat rita bygglovsritningar och inreda hemma. Men så en dag kom det ett samtal från Tommy Byggare.

– Det var en person i mitt nätverk som hade tipsat dem om att jag var perfekt för jobbet som byggledare hos dem.

Mariam gick på intervju och allt klickade. I dag jobbar hon som byggledare hos Tommy Byggare i Göteborg. Hennes roll är varierad och dagarna innehåller allt från att mängda material till att hantera projektplanering och teamledning. Hon tillbringar lika mycket tid ute på byggena som inne på kontoret.

– Jag älskar mitt arbete och att se resultatet av det som vi gör. Projekten är som mina barn och jag fäller nästan en tår när vi lämnar över dem till kunden, säger hon och skrattar.

Det bästa med jobbet i byggbranschen är att få se sina idéer bli verklighet, tycker Mariam.

– Att vara med och skapa något från grunden, att övervinna utmaningar och att se hur ditt arbete berikar samhället – det är en otrolig känsla.

Ordning och reda på jobbet

Tommy Byggare är främst inriktade på kommersiella fastigheter för handel, industri och kontor samt bostäder i Västsverige. De tar sig an allt från smårenoveringar till storskaliga projekt. Företaget har kontor i Alingsås, Göteborg, Trollhättan, Vårgårda, Herrljunga och Lidköping.

Just nu är Mariam Mohammedamin arbetsledare på ett projekt på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Mariam berättar att hon är en bestämd men schysst arbetsledare.

– Jag vill ha ordning och reda på våra arbetsplatser, alla måste städa varje dag och hålla koll på saker och ting. En del tycker inte om att jag är bestämd men det får de tåla, de har inget val.

Ändrad attityd

I våras vann hon utmärkelsen ”Årets byggkvinna 2023”. Det blev något av ett kvitto på att all möda som hon lägger ned på sin yrkesroll är värt tiden och energin. Men priset har även haft andra positiva sidoeffekter.

– Efter att jag blev Årets byggkvinna har jag märkt att attityderna gradvis förändras. Flera i min omgivning pratar numera om vikten av mångfald och inkludering i branschen. Det är en positiv utveckling, men det finns fortfarande mycket hårt arbete att göra.

Och visst händer det fortfarande att hon stöter på misstro och hårda ord ute på byggena. Att vara muslim och kvinna i en mansdominerad bransch är inte lätt, men Mariam säger att hon har blivit starkare nu och är glad att kunna bryta mönster och inspirera andra kvinnor att också våga ta klivet in i branschen.

– Jag har mött utmaningar och många fördomar, men jag har alltid varit envis och modig och jag kan bara skratta åt de småsinnade människor jag möter som försöker trycka ner mig. De får tycka vad de vill för jag vet att jag bevisar motsatsen när jag jobbar.

Förebild

Mariam vill vara en förebild för andra unga kvinnor och få dem att våga ta steget, tro på sig själva och följa sina drömmar och sin passion.

– Byggbranschen behöver olika perspektiv och engagerade och kreativa individer som kan forma vår framtid på ett positivt sätt. Så våga ta plats, utmana dig själv och sök mentorskap för att växa och utvecklas. Låt oss tillsammans skapa en inkluderande, fördomsfri och innovativ bransch!

Den här texten är skriven av Karin Rosvall och publicerades ursprungligen i Plåt & Vent Magasinet.